Ventilerar du din bostad rätt?

Flyttar man in i ett hus med små barn känns det extra viktigt att veta att ventilationen uppfyller kraven. Vår sistfödde dotter Saga. Bild från 2014.

VENTILATION. För att huset och vi som bor i huset ska må bra behöver det ventileras. Boverkets byggregler (BBR) föreskriver att 0,35 liter luft per sekund och kvadratmeter hus, ska bytas. Här kommer lite grundkunskaper inom ventilation, kallras och undertryck.

Vår villa som är på 200 kvm ska därför enligt BBR ha luftomsättning på 0,35l/s*200kvm = 70 l/s. Fukt, partiklar och gaser ventileras ut, vilket i de flesta fallen borgar för ett sunt hus med bra luft. För att kunna mäta detta krävs någon typ av mekanisk frånluft, en fläkt som suger ut önskad mängd luft ur huset. Samma mängd luft måste även släppas in i huset för att inte få ett stort undertryck. En liten spaltventil som ofta sitter i fönsterkarmen släpper in ca 7 l/s vilket innebär att minst 10 st av denna ventil måste monteras i ett hus om 200 kvm.

Byggplats 8. Spaltventil ca 7 liter/sekunden

Att ha fler eller andra ventiler som släpper in mer luft per ventil är dock att föredra. Dels för att kallraset blir mindre per ventil vintertid om det delas upp på fler ventiler och dels för att köksfläktar och eldstäder vid användning, ytterligare evakuerar luft som också måste komma in någon stans. Tilluftventiler får därför inte stängas på vintern men kan givetvis flyttas till annan plats där kallraset inte stör. Tilluft ska i första hand tas in i så kallade rena utrymmen som sovrum och vardagsrum, medan frånluften skall tas från kök, badrum, tvättstuga och klädkammaren. Ett litet undertryck ska eftersträvas i huset, fukt och luft ventileras då ut istället för att tryckas in i husets väggar och tak. Vid mekanisk frånluft och tilluftsventiler skapas rätt förhållande, vid både mekanisk från och tilluft så måste ventilationen justeras in noga. Självdragshus går sällan att vare sig mäta i eller att nämnvärt kunna påverka luftflödena i, däremot så bör de kompletteras med en badrumsfläkt som går dygnet runt, för att få bättre ventilation. Det finns idag väldigt tystgående fläktar.

Byggplats 8. Under vårt husbygge bodde vi i ett litet hus nära byggplatsen. Ventilationen var inte tillräcklig och fönstren hade ett dåligt U-värde. Kondens på vintern blir is.

Med ett normalt bra ventilerat hus så får man inte kondens på insidan av fönsterrutan, men det kan ändå ske på något enstaka fönster. Lösningen för fönster med radiator är att öka temperaturen något och säkerställa att den varma luften når rutan. Fönster utan radiator kan istället förses med spaltventil i fönstrets överkant. Kall tilluft jämnar ut temperaturskillnaderna i glaset och tar med sig fukt från rutan när den faller framför rutan. BBRs beräkningar kring mängden luft som ska bytas ut bygger på ett normalt användande av bostaden, så vid ett onormalt användande t.ex. att fem personer sover i samma rum, kan givetvis resultera att större mängd luft behöver bytas.

Undertryck i huset

Byggplats 8. Många värmesystem i våra hus har en viss tröghetsfaktor, för att ha framförhållningen skulle systemen behöva vara uppkopplade mot vädertjänsten, men eftersom den är långt ifrån 100% så får vi nog lära oss att leva med ett par extra kalla eller varma dagar om året i våra bostäder. Svenskar över lag är väldigt kräsna kring komforten, en grad för varmt eller en grad för kallt kommenteras gärna i sällskapet.

En iskall vintermorgon för några år sedan gick min fru runt i huset och stängde att spaltventiler (tilluften) som sitter monterade i våra fönsterkarmar. Huset som värms med golvvärme i betongplatta hinner inte med vid snabba temperaturväxling, detta innebär att huset ibland kan upplevas som för varmt och ibland för kallt. Att stänga all tilluft gav ju dessvärre inte varmare golv, men skapade istället ett stort undertryck i huset. Då luften måste ta sig in väljer den helt enkelt andra vägar än de tilltänkta, i vårt fall var imkanalen/köksfläkten och rökkanalen till öppnaspisen några av de vägarna. Trots kallrasskydd i imkanalen och spjället stängt i spisen fick vi en riktigt obehaglig luft i huset, det blev en blandning av stekfett och brandrökJ

När ett hus får för lite tilluft i förhållande till frånluften skapas ett större undertryck, detta resulterar oftast i att fönster och dörrar är svåra att öppna samt att spisen/kaminen ryker in. Problemet avhjälps enklast genom att t.ex. öppna en ytterdörr men bör permanent avhjälpas med mer tilluft.

Självdragshus

De flesta självdragshus byggdes fram till 70-talet. Principen var att släppa in luft i otäta fönsterkarmar och att ventilera den genom kanaler i skorstensstocken. Metoden funkade bäst vid kalla blåsiga dagar då temperaturskillnaderna var stora mellan inne och ute. Varma sommardagar fungerade den väldigt dåligt eller inte alls, men tack vare otäta hus så funkade det trots allt bra. Viktigt är därför att se över sin ventilation om man förändrar t.ex. sitt funkishus med ett fönsterbyte eller vid en tilläggsisolering. Ändrade förutsättningar ändrar även ventilationens funktionalitet.

Byggplats 8. En tilläggsisolering eller fönsterbyte ändrar ofta ett hus egenskaper.

Jag tror att vi i framtiden enbart kommer att bygga bostäder med både mekanisk från och tilluft. Att släppa in kall och ofta orenad luft direkt in i huset, är vare sig det mest ekonomiska, ur ett driftperspektiv eller de mest renliga ur ett städperspektiv. Tänk bara på det motsägelsefulla med att köpa ett nytt välisolerat fönster för att sedan borra hål i dess karm och montera en ventil.

Att vi trots allt bygger många villor med enbart mekanisk frånluft beror på en billigare byggkostnad och den enklare byggprocessen.

Ps. Ventilation är kanske inte det sexigaste ämnet att ägna sig åt, men ska man orka vara sexig behöver man andas bra luft.